Olika typer av filter i solkrämer
De solkrämer som blivit godkända ska innehålla ett filter som skyddar mot UVA- och UVB-strålning. Solen frigör ultravioletta strålar med beteckningen C, men dessa når inte jordens yta och är ingenting vi behöver tänka på ur en säkerhetssynpunkt. De olika filtren är antingen fysikaliska eller kemiska och det förekommer ofta en blandning av dessa då de skyddar olika bra mot UVA- respektive UVB-strålning. En produkt som innehåller tillräckligt med UV-skydd är märkt med en symbol där det står UVA i en cirkel.
Förstå SPF och skydd
En solskyddsfaktor anger hur länge du kan vara ute i solen utan att riskera att bränna dig jämfört med om du inte använder något skydd. Om huden blir röd och öm efter en kvart i solen multiplicerar man den tiden med SPF-siffran. Här nedan ser du hur de olika skydden graderas enligt Läkemedelsverket:
- Lågt skydd: SPF 6-10
- Medelhögt skydd: SPF 15-25
- Högt skydd: SPF 30-50
- Mycket högt skydd: SPF 50+
SPF 15 skyddar mot 93 % av UVB-strålar, SPF 30 mot 97 % och SPF 50 mot 98 %. Siffran på produkten är inte det enda som avgör exponeringstiden. Solens strålar styrs av ett UV-index som varierar beroende på årstid, plats och ozonskiktet. Ett bra tips för att ta reda på din exponering är att ladda ner Strålsäkerhetsmyndighetens app ”Min soltid”.
Välj rätt solskydd för din miljö
I länder där solen är mycket stark bör man använda solskydd med SPF 50. I Sverige under sommaren ligger UV-index ofta mellan 4-7, jämfört med länder närmare ekvatorn där index ofta ligger omkring 10 året om. Det är viktigt att använda hög solskyddsfaktor när man vistas i dessa miljöer, även när det är molnigt. Man bör undvika solen mitt på dagen mellan klockan 11 och 15, vilket gäller både i Sverige och utomlands. Valet mellan mousse, spray eller kräm handlar främst om personliga preferenser då skyddet är detsamma oavsett konsistens.
Hudens tillstånd påverkar också hur länge man bör vistas i solen. Både blek och pigmenterad hud behöver solskyddsfaktor. Ljus och känslig hud löper högre risk för pigmentfläckar och malignt melanom. Det är dock viktigt att känna till att vissa former av hudcancer, som skivepitelcancer, snarare beror på den totala mängden solexponering över en längre tid än enstaka brännskador. En ljusare hud har lättare att bränna sig, medan en mörkare hud har lättare att få pigmenteringar.
Bild: Solskydd och SPF för daglig användning.
Solens påverkan på huden
Solen påverkar huden i hög grad. Pigmentproduktionen ökar när solen når huden och vi blir mörkare i hudtonen, vilket är hudens sätt att skydda sig mot skador. Att vistas i solen påskyndar hudens åldrande. Kännetecken för en solskada är rodnad och stickningar, vilket innebär att huden fått mer UV-strålning än vad den kan hantera. Arvsmassan i cellerna kan skadas, vilket tvingar huden att reparera sig själv. I värsta fall kan detta leda till maligna tumörer som malignt melanom, aktiniskt keratos, skivepitelcancer och basalcellscancer.
Förstå olika UV-strålningar
När man pratar om UV-strålning finns tre olika varianter. UVA-strålar har den längsta våglängden vilket innebär att de når djupast ner i huden och orsakar mest skada. De bidrar till photo-aging, linjer och kan orsaka cellskador som leder till sjukdomar. UVA-strålning tränger igenom moln, vilket gör solskydd nödvändigt året om.
UVB-strålar når medium-djupt i huden och stimulerar nyproduktion av pigment samt D-vitaminproduktion. De flesta av dessa strålar filtreras bort i ozonlagret, men exponering av för mycket UVB orsakar rodnad och brännskador. UVC-strålning når inte jordens yta naturligt då det stoppas av ozonlagret, men kan förekomma via industriella processer.
Applicering av solskydd
För att solskyddet ska ge avsedd effekt krävs en tillräcklig mängd. För en vuxen kropp brukar man rekommendera en full hand. Det räcker inte att smörja in sig en gång; upprepa appliceringen under dagen. Om du ska bada bör du smörja in dig 20 minuter innan, då vatten reflekterar solljus och UV-strålar når en bit under vattenytan.