Solskydd Bäst i Test
Sommaren är här och det är därmed extra viktigt att skydda huden mot skadliga UV-strålar. Fortsätt läs för att ta del och vilken som passar just dig och råd kring om hur du använder den.
Innehåll:
Olika typer av filter i solkrämer
De solkrämer som blivit godkända ska innehålla ett filter som skyddar mot UV- och UVB-strålning. Solen frigör ultravioletta strålar med beteckningen C, det som är nämnvärt är att dessa strålar inte når jorden yta och är ingenting vi behöver tänka på utifrån en säkerhetssyn. De olika filtren är antingen fysikaliska eller kemiska och det förekommer ofta en blandning av dessa två då de skyddar olika bra mot UV- respektive UVB-strålning. En produkt som innehåller tillräckligt med UV-skydd är märkt med en symbol där det står UVA i en cirkel.SPF= SKYDD
En solskyddsfaktor anger hur länge du kan vara ute i solen utan att riskera att bränna dig i jämförelse om du inte har något skydd. Om huden blir röd om öm efter en kvart i solen multiplicerar den tiden med SPF-siffran. Här nedan kan du ta del av hur de olika skydden graderas enligt Läkemedelsverket.
- Lågt skydd: SPF mellan 6-10
- Medelhögt skydd: SPF 15-25
- Högt skydd: SPF 30-50
- Mycket högt skydd: SPF 50+
SPF 15 skyddar mot 93% av UVB-strålar
SPF 30 skyddar mot 97% av UVB-strålar
SPF skyddar mot 98% av UVB-strålar
Siffran på produkten är inte det enda som agerar styrmärke för att räkna ut hur länge du kan vara ute i solen. Solens strålar styrs av ett så kallat UV-index som varierar med olika faktorer som till exempel årstid, plats, ozonskiktet som mer eller mindre påverkar risken för solskador. Ett bra tips för att ta reda på sin exponering i solen kan man ladda ner Strålsäkerhetsmyndighetens app ”min soltid”.
Vilket solskydd ska man använda och när?
I länder där solen är mycket stark bör man ha ett solskydd med SPF 50. I Sverige under sommaren är det ett UV-index mellan 4-7, i jämförelse med andra länder som är närmre ekvatorn där index ligger omkring 10 året om. Solens skadlighet anges via ett UV-index.
Det är viktigt att använda ett solskydd med hög solskyddsfaktor när man vistas i länder som dessa och rekommenderas att användas trots att det är molnigt. Länder runt om medelhavet har ett UV-index mellan 7-10 på sommaren och man bör därmed vara försiktig vid vistelse utomhus. Man bör undvika solen mitt på dagen, alltså mellan 11-15 och detta gäller även i Sverige likväl som utomlands. Ska jag välja mousse, spray eller kräm? Handlar mer om vad man själv föredrar, skyddet är detsamma oavsett konsistens.
Ens hudtillstånd har till viss del en påverkande effekt med hur länge man ska vistas i solen. Både en blek och mer pigmenterad hud behöver solskyddsfaktor och begränsad tid i solen. Däremot en ljus och känslig hud som har tendens till att man bränner sig löper större risk till pigmentfläckar och malignt melanom. Det man dock bör kännas vid är att det finns former av hudcancer som inte beror på hur mycket man bränt sig, utan det handlar mer om mängden sol under en längre tid, till exempel skivepitelcancer.
En ljusare hud har en lättare tendens till att bränna sig vilket kan leda till cancer och/eller hyperpigmenteringar, medan en mörkare hud inte bränner sig lika lätt men har lättare att få pigmenteringar.
Solens påverkan på huden
Solen exponering påverkar oss och huden i högsta grad. Pigmentproduktionen ökar då solen når huden och vi blir mörkare i hudtonen, vilket är hudens egna sätt att skydda sig från solskador. Att vistas i solen påskyndar åldrandet i högsta grad. Även om det kan vara härligt att få färg och få sol på sig-så är chansen för solskador stor.
Kännetecken för en solskada/solbränd hud är rodnad och stickningar i huden. Huden har därmed fått mer UV- strålning än vad den klarar av att skydda sig mot, vilket då kan visas genom att man blir röd eller värsta fall blåsor. Arvsmassan i cellerna skadas av solbrännan och huden måste reparera sig själv. Detta kan ta flera år och kan resultera i att cellerna börjar växa helt okontrollerat, vilket kan i värsta fall resultera i maligna tumörer, som i sin tur kan utvecklas till malignt melanom, aktiniskt keratos, skivepitelcancer och basalcellscancer.
Olika UV-strålningar
När man pratar om UV-strålning finns det tre olika varianter. UVA- har den längsta våglängden vilket innebär att den kan nå djupast ner i huden och
göra mest skada. Den skadar bland hudens DNA och bidrar till photo-aging och linjer. Strålningen går så pass djupt ner att det kan bidra till skador i cellerna och på långsikt skapa sjukdomar såsom cancer. UVA-strålning kan ta sig igenom moln vilket gör att det är viktigt
med solskydd!
UVB- går ner medium-djupt i huden och stimulerar nyproduktion av pigment. D-vitmainsproduktionen stimuleras av UVB-strålar. De flesta av dessa strålar filtreras bort i ozonlagret, vilket resulterar i att endast 5% av strålningen når jordens yta. Om man exponeras av för mycket UVB-strålning orsakas en rodnad på huden och att man bränner sig. UVC- denna typ av strålning når inte jordens yta då det stoppas av ozonlagret. Det kan dock förekomma via industriella processer, vilket är orsaken till att UVC-strålning når jordens yta.
Hur mycket ska man applicera av sin SPF?
För att ens solskydd ska ge effekt behöver man applicera ett lager som är alltför tunt. Till hela kroppen på en vuxen brukar man säga omkring en full hand. Det gäller även att man smörjer in sig vartefter under dagen och räcker därmed inte att endast en gång smörja in sig. Innan man ska bada bör man smörja in sig 20 min innan, då vatten reflekterar solljuset och UV-stålar och når en bra bit under vattnet.
